Auschwitz-Birkenau
Bussresan tog ca.1,5 timme och under resans gång berättade Marlena om landaskpet, Polens historia och om folket som bor och lever här. Mycket intressant! När vi kom ut på landsbygden så liknade faktiskt landskapet ganska mycket södra Sverige. Tänk att åkrar och ängar redan börjat skifta i grönt här. Åhh vad jag tycker det härligt att våren är på gång...
Väl framme i Auschwitz kände jag mig tung i både hjärta och sinne. Vi har väntat så länge på den har dagen att det nästan kändes lite overkligt att vara här.
Vi fick börja med att titta på en film om befrielsen av lägret 1945, och åter igen slogs jag av tanken: Hur kan människor bli så grymma? Människorna på filmen som spelades upp för oss liknade mer vandrande skelett med tommhet i blicken, än människor som Du och jag. Efter det fick vi alla hörlurar som var kopplade till Marlenas mikrofon så vi skulle höra bra, och det gjorde vi verkligen.
Vandringen på Auschwitz, som skulle hålla på i ca.2,5 timmar, började Vid den omtalade, f.d. stulna, numera nyrustade skylten Arbeit macht frei. Marlena berättade att en orkester, också de fångar, spelade march musik varje morgon och kvöll när fångarna gick till och kom tillbaka från sina arbetsuppgifter. Allt verkade vara förknippat med att förnedra så mycket det fanns möjlihet till.Man spelade för att alla skulle gå i takt och hålle farten medan de räknades... Alldeles för ofta bar de på kvällen hem döda människor som stupat under dagen, antalet måste stämma, levande eller död, det spelade ingen roll...
Sedan blev det en vandring genom baracker, dödsceller, avrättningsplatser, gaskammare, och uppbygda museum, allt för att alla vi skulle kunna få en aningens aningens hint om vad som har hänt på denna sorgbetyngda mark...
Det känns nästan som att det även om vi väntat en dag med att skriva om Auschwitz känns för tidigt att få allt på pränt.. Det gör så ont i hjärtat...
Vi har i alla fall gjort så att de som ville fick skriva ner några rader om dagen och det kommer här: (Det kommer säkert mera så småningom...)
Kerstin
Det var en otroligt skrämmande fast framför allt intressant upplevelse vi hade i Auschwitz. Vi fick se många otäcka saker, men jag är så otroligt glad att jag åkte dit. Alla bör göra det mist en gång i sitt liv. Hur mycket man än förklarar alla saker som vi såg så kan man aldrig förklara stämningen i Auschwitz och Birkenau. En av de många sakerna som jag kommer att bära med mig är den förnedring som judarna utsattes för under koncentrationslägren. Dels så svalt de ihjäl, frös ihjäl, sköts till döds allt för att döda så effektivt så möjligt. Men nazisterna nöjde sig inte med det. De ville ta ifrån dem den lilla värdighet som fanns kvar genom att hela tiden berätta på olika sätt hur lite värda de var. Vi såg detta bland annat i en toalettbarack som fångarna fick använde. ”Toaletten” bestod av massa hål där judarna fick sitta på rad och uträtta sina behov. De fick använda dessa toaletter 2 gånger om dagen, morgon och kväll och besöket fick ta max några sekunder annars blev de slagna. Handtvätt efter sina besök förekom inte och det fanns ingen som helst form av hygien. Och bara för att kränka judarna lite till stod det skrivet på bjälkar i taket ord som ”Renlighet” och Hälsa”
Den här resan har varit så otroligt nyttig för mig och det är lätt värt allt arbete att ta sig hit. Så om du nån gång får chansen att åka hit gör det! Det här får inte glömmas bort!!
Kram Madde
Läskigt. Riktigt berörande. Otäckt. Hemskt. Brutalt. När vi fick se de 2 av 7 ton hår, då förstod jag verkligen hur hemskt mycket människor det måste ha varit. Alla borde åka och se det vi har sett. Jag säger bara en sak: USCH!
/Matilda
Det kan vara lätt att läsa en bok om förintelsen och plugga in att flera miljoner människor dog. Men att se alla skor, allt hår, kläderna och resväskorna gör det så verkligt. Bara några gram av de 2 ton hår vi fick se (från början 7) tillhörde en människa. En människa som du och jag, med tankar och känslor.
Det går nog aldrig riktigt att förstå det som hände. Det skrämmer mig så otroligt att se vad människor kan göra mot andra människor. Hur man slutar tänka själv och bara gör som man blir tillsagd. Hur en vanlig snäll kille kan förvandlas till någon helt annan och göra saker han aldrig trodde. Det som ändå skrämmer mig mest är att det bara var 60 år sedan, en blinkning i världshistorien.
Jag tycker alla borde åka dit. Då kommer man nog inse hur viktigt det är att tänka själv och våga säga ifrån. För det här får aldrig hända igen.
/Louise
Det var verkligen en upplevelse att se allt i lördags! Jag hade inte kunnat ana att det var så sjukt stort. Det var hemskt att se hur fruktansvärt planerat allt var från tyskarnas sida, och allt för att förnedra dem så mycket som möjligt innan de slutligen dog av köld, utmattning, hunger, tortyr eller så blev de mördade.
Det som tog hårdast på mig var när vi gick in i gaskammaren. Man kände verkligen i luften att det hade dött en massa folk där och det kändes väldigt jobbigt!
Ta vara på varandra så en sån här sak aldrig kan hända igen!
/Evelina
Har inte fattat hur planerat i förväg allt var, genom utpressningen, till getto, till koncentrationsläger till död.
Et var för stort och för mycket att ta in för att förstå denna misär och plåga de levde med varje dag. Samt att splittringen av alla familjer förstod man när man gick nedför perrongen och såg alla bilder framför sig.
/Mathias
Allt som vi upplevde under dagen är så svårt att ta in. Jag tror inte man riktigt förstår hur hemskt det egentligen var där under kriget. Många tankar kommer nu efteråt. Tanken på allt människohår vi såg som vägde 2 ton, barnskorna och porträttbilderna på alla de döda människorna. Man såg plötsligt alla olika individer som fått leva i detta helvete.
Birkenau var otroligt stort och att se barackerna där de levde var hemskt. De behandlades värre än djur. De fick sova på hårda våningssängar i trä i kalla baracker. De fick ytters lite mat och jobbade helst med att städa ”toaletterna”, därför om de luktade illa ville inte SS männen närma sig dem och de slapp stryk.
Något som också påverkade mig starkt var att stå inne i en gaskammare. Man tänkte på all den panik och rädsla som måste ha funnits där. Tänk att de dödade 100-tals människor per dag genom det här sättet. Fruktansvärt!
Det finns många tankar och mycket att berätta om allt vi sett i Auschwitz och Birkenau. Jag tycker alla någon gång i livet ska åka dit. Vi behöver förmedla det här vidare så att det aldrig händer igen.
/Lina
Allt vi var med om i lördags satt djupa spår och det kommer alltid vara en dag, man kommer att minnas, men självklart finns det vissa saker som satt extra djupa spår. När vi kom in till rummet där håret fanns slog det verkligen mig hur fruktansvärt det hade det. Vi såg 2 ton hår, det fanns 7 ton och det var ändå inte allt. Det använde allt det kunde. Förutom att det tog deras väskor med allas tillhärigheter så tog de hår, löständer, kläder och skor. De tog ifrån judarna allt det hade. Det hade inga saker, ingen familj. Inte ens ett namn. Det jag bär med mig är dels rädsla över att människor kan göra sånt här men också tacksamhet för allt jag har. Min familj, mina vänner, mitt hem, skola och andra saker som är självklara i min vardag är sådant fångarna i Auschwitz-Birkenau kunde drömma om och med det i åtanke är jag så otroligt tacksam.
/Linnea
Lördagen var bra och intressant, men det var också väldigt jobbigt att få se hur de bodde och hade det. Det som tog hårdast på mig var att se allt det som är sparat kvar från lägren, allt hår, 2 ton hår som låg packat i ett rum. Om man då tänkte att varje liten fläta eller hårtuffs hade suttit på en människa, så fick man en liten blick om hur otroligt många som hade varit med i kriget. En till sak var att se och höra om hur förnedrade de blev i lägren. I rummen de sov i hängde skyltar som det stod saker som ”Renlighet” och ”hälsa” på. En riktig förnedring för att håna dem ännu mer. Så hemskt! Att också få se hur otroligt stort det var, det hade jag aldrig kunnat tänka mig! Och då tänka att de stora lägren var fyllda av människor, de gav mig också en inblick på hur många det var där. Det som egentligen var värst av allt var när vår guide berättade att alla barn bodde själva i baracker. Det värsta någon skulle kunna göra mig var att ta ifrån mig min familj. Och just så gjorde de mot dem.
Jag vill be alla ta vara på varandra och vara tacksamma över det vi har. För det är inte ett dugg synd om oss!
/Amanda
Den välkända skylten i Auschwitz
Också från Auschwitz
Här dödades många politiska fångar. För att de andra fångarna inte skulle se vad som hände så ser ni att fönstrerna var täckta. Men det hindrade inte de från att höra det hemska som hände.
Birkenau var mycket större än vi någonsin kunnat ana.
Här är en sådan vagn som judar och andra fångar fick åka med. 100 människor blev intryckta i vagnen och fick åka i flera dygn. Vissa fördes direkt till gaskammaren medans andra fick lida ännu mer.
"Toaletten"
Birkenau
Ha det bra och ta vara på det du har!
Woow ...
