Det var en otroligt skrämmande fast framför allt intressant upplevelse vi hade i Auschwitz. Vi fick se många otäcka saker, men jag är så otroligt glad att jag åkte dit. Alla bör göra det mist en gång i sitt liv. Hur mycket man än förklarar alla saker som vi såg så kan man aldrig förklara stämningen i Auschwitz och Birkenau. En av de många sakerna som jag kommer att bära med mig är den förnedring som judarna utsattes för under koncentrationslägren. Dels så svalt de ihjäl, frös ihjäl, sköts till döds allt för att döda så effektivt så möjligt. Men nazisterna nöjde sig inte med det. De ville ta ifrån dem den lilla värdighet som fanns kvar genom att hela tiden berätta på olika sätt hur lite värda de var. Vi såg detta bland annat i en toalettbarack som fångarna fick använde. ”Toaletten” bestod av massa hål där judarna fick sitta på rad och uträtta sina behov. De fick använda dessa toaletter 2 gånger om dagen, morgon och kväll och besöket fick ta max några sekunder annars blev de slagna. Handtvätt efter sina besök förekom inte och det fanns ingen som helst form av hygien. Och bara för att kränka judarna lite till stod det skrivet på bjälkar i taket ord som ”Renlighet” och Hälsa”

Den här resan har varit så otroligt nyttig för mig och det är lätt värt allt arbete att ta sig hit. Så om du nån gång får chansen att åka hit gör det! Det här får inte glömmas bort!!

Kram Madde

Läskigt. Riktigt berörande. Otäckt. Hemskt. Brutalt. När vi fick se de 2 av 7 ton hår, då förstod jag verkligen hur hemskt mycket människor det måste ha varit. Alla borde åka och se det vi har sett. Jag säger bara en sak: USCH!

/Matilda

Det kan vara lätt att läsa en bok om förintelsen och plugga in att flera miljoner människor dog. Men att se alla skor, allt hår, kläderna och resväskorna gör det så verkligt. Bara några gram av de 2 ton hår vi fick se (från början 7) tillhörde en människa. En människa som du och jag, med tankar och känslor.

Det går nog aldrig riktigt att förstå det som hände. Det skrämmer mig så otroligt att se vad människor kan göra mot andra människor. Hur man slutar tänka själv och bara gör som man blir tillsagd. Hur en vanlig snäll kille kan förvandlas till någon helt annan och göra saker han aldrig trodde. Det som ändå skrämmer mig mest är att det bara var 60 år sedan, en blinkning i världshistorien.

Jag tycker alla borde åka dit. Då kommer man nog inse hur viktigt det är att tänka själv och våga säga ifrån. För det här får aldrig hända igen.

/Louise

Det var verkligen en upplevelse att se allt i lördags! Jag hade inte kunnat ana att det var så sjukt stort. Det var hemskt att se hur fruktansvärt planerat allt var från tyskarnas sida, och allt för att förnedra dem så mycket som möjligt innan de slutligen dog av köld, utmattning, hunger, tortyr eller så blev de mördade.

Det som tog hårdast på mig var när vi gick in i gaskammaren. Man kände verkligen i luften att det hade dött en massa folk där och det kändes väldigt jobbigt!

Ta vara på varandra så en sån här sak aldrig kan hända igen!

/Evelina

Har inte fattat hur planerat i förväg allt var, genom utpressningen, till getto, till koncentrationsläger till död.

Et var för stort och för mycket att ta in för att förstå denna misär och plåga de levde med varje dag. Samt att splittringen av alla familjer förstod man när man gick nedför perrongen och såg alla bilder framför sig.

/Mathias

Allt som vi upplevde under dagen är så svårt att ta in. Jag tror inte man riktigt förstår hur hemskt det egentligen var där under kriget. Många tankar kommer nu efteråt. Tanken på allt människohår vi såg som vägde 2 ton, barnskorna och porträttbilderna på alla de döda människorna. Man såg plötsligt alla olika individer som fått leva i detta helvete.

Birkenau var otroligt stort och att se barackerna där de levde var hemskt. De behandlades värre än djur. De fick sova på hårda våningssängar i trä i kalla baracker. De fick ytters lite mat och jobbade helst med att städa ”toaletterna”, därför om de luktade illa ville inte SS männen närma sig dem och de slapp stryk.

Något som också påverkade mig starkt var att stå inne i en gaskammare. Man tänkte på all den panik och rädsla som måste ha funnits där. Tänk att de dödade 100-tals människor per dag genom det här sättet. Fruktansvärt!

Det finns många tankar och mycket att berätta om allt vi sett i Auschwitz och Birkenau. Jag tycker alla någon gång i livet ska åka dit. Vi behöver förmedla det här vidare så att det aldrig händer igen.

/Lina

Allt vi var med om i lördags satt djupa spår och det kommer alltid vara en dag, man kommer att minnas, men självklart finns det vissa saker som satt extra djupa spår. När vi kom in till rummet där håret fanns slog det verkligen mig hur fruktansvärt det hade det. Vi såg 2 ton hår, det fanns 7 ton och det var ändå inte allt. Det använde allt det kunde. Förutom att det tog deras väskor med allas tillhärigheter så tog de hår, löständer, kläder och skor. De tog ifrån judarna allt det hade. Det hade inga saker, ingen familj. Inte ens ett namn. Det jag bär med mig är dels rädsla över att människor kan göra sånt här men också tacksamhet för allt jag har. Min familj, mina vänner, mitt hem, skola och andra saker som är självklara i min vardag är sådant fångarna i Auschwitz-Birkenau kunde drömma om och med det i åtanke är jag så otroligt tacksam.

/Linnea

 Lördagen var bra och intressant, men det var också väldigt jobbigt att få se hur de bodde och hade det. Det som tog hårdast på mig var att se allt det som är sparat kvar från lägren, allt hår, 2 ton hår som låg packat i ett rum. Om man då tänkte att varje liten fläta eller hårtuffs hade suttit på en människa, så fick man en liten blick om hur otroligt många som hade varit med i kriget. En till sak var att se och höra om hur förnedrade de blev i lägren. I rummen de sov i hängde skyltar som det stod saker som ”Renlighet” och ”hälsa” på. En riktig förnedring för att håna dem ännu mer. Så hemskt! Att också få se hur otroligt stort det var, det hade jag aldrig kunnat tänka mig! Och då tänka att de stora lägren var fyllda av människor, de gav mig också en inblick på hur många det var där. Det som egentligen var värst av allt var när vår guide berättade att alla barn bodde själva i baracker. Det värsta någon skulle kunna göra mig var att ta ifrån mig min familj. Och just så gjorde de mot dem.

Jag vill be alla ta vara på varandra och vara tacksamma över det vi har. För det är inte ett dugg synd om oss!

/Amanda


Den välkända skylten i Auschwitz


Också från Auschwitz

Här dödades många politiska fångar. För att de andra fångarna inte skulle se vad som hände så ser ni att fönstrerna var täckta. Men det hindrade inte de från att höra det hemska som hände.

Birkenau var mycket större än vi någonsin kunnat ana.

Här är en sådan vagn som judar och andra fångar fick åka med. 100 människor blev intryckta i vagnen och fick åka i flera dygn. Vissa fördes direkt till gaskammaren medans andra fick lida ännu mer.

"Toaletten"

Birkenau

Ha det bra och ta vara på det du har! 

Hej alla läsare!

Nu har vi varit här i Polen i 4 dagar och vi har varje dag fått varit med om något nytt och spännande. I dag började vi dagen med att medverka i en polsk gudstjänst. Vi sjöng tre låtar vilka vi tror blev mycket uppskattade. :) Gudstjänsten var på polska så det var lite svårt att förstå vad de sa, men det var roligt att se och höra något annorlunda. 

Efter gudstjänsten åkte vi och åt på restaurang Haliti i byn Wieliczka. Sedan begav vi oss ut på dagens guidade rundtur som var i en saltgruvan i samma by. Vi fick som mest gå 130 meter ner i marken. Saltgruvan var enorm och otroligt vacker på många ställen. Det var verkligen en upplevelse att se allt detta. 

En lång men otroligt bra dag avslutades med middag på restaurang Mieszczanska med folkloreafton. Då det bjöds på polsk folkmusik och folkdans, där vi både fick se dans och själva dansa. Det var riktigt roligt! :) 

Inlägg och bilder från vårat besök av Auschwitz och Birkenau kommer i morgon. Så håll ut!  

Ha det bra allihopa! // Lina     


Vi som sjöng på gudstjänsten

Vi var bara i en liten del av gruvan, ändå gick vi 800 trappsteg och här är några av dem.

Kerstin, Evelina och pöjkarna lyssnar på våran fantastiska guide

I gruvan fanns otroligt många statyer som gruvarbetarna själv gjorde. Här är ett utav de magnifika konstverken.

Fler trappor... 

Här är den största av de 40 kyrkorna som finns i gruvan. Allt är gjort av saltsten, till och med golvet. Ljuskronan är självklart också av salt och den väger 250 kg(!)

Schindlers fabrik


I en synagoga

Rester av gravstenar efter kriget gjordes till en mur


Slottet

Slitna tjejer i ett stoort köpcentrum

Amanda

Mathias


Ett konstverk till minne av de judar som levde i ghettot

Bilder och mer information om dagens upplevelser kommer senare:)

Ha det bra:) / Pollytjejerna

Solen lyser från en klarblå himmel och det blåser en varm vind genom vårt fönster som stått på glänt hela natten. Vilken tur att inte väderspecialisterna alltid har rätt! Vår dag började inne hos Amanda, Matilda och Evelina, det var deras tur att börja med morgon bönen. Vi lyssnade till två jättebra berättelser och sedan var det dags för frukost. Rikligt och gott! Att få äta tillsammans med ungdomar gjorde att frukosten blev komplett!

Kl. 9.00 väntade buss och den svensktalande guiden utanför vårt hotell. Vi satt i t-shirt och solglasögon och solade tills alla var samlade. Tänk, nu är man ganska uttömd på sol och värme. Jag tror verkligen att vi nordbor är i skrikande behov av VÅR!!! Jag känner mig varm och lycklig innombords när solen får värma upp mig.

Vi blev gidade på vägen in till stan som inte ligger mer än ca.5 km från vårt hotell. Hon berättede om Schindlers fabrik. Tänk att det fanns så modiga människor! Schindler började först anställa Judar tack vare deras kompetens och för att det var billig arbetskraft, men vart efter han såg alla grymheter började hans hjärta, tack och lov, att mjukna. Han hjälpte så många Judar att man nu håller på att färdigställa ett museum i hans fabrik. För den som inte har sett filmen om dessa händelser vill jag varmt rekommendera den Skrämmande grym men otroligt sevärd!

Vi fortsatte sedan till de mest omtalade platserna i centrum. Judekvarteren, Synagogor, en begravningsplats, slottet, Gettot med dess stora torg som idag har fullt av konst i form av stolar. dessa har som uppgift att dels symbolicerar människan med deras invande platser, samt att ge besökare och förbipasserare möjlighet att sitta ner en stund för eftertanke och vila. Vi såg också en liten del av den mur som skiljde judarna från frihet. Den var formad som gravstenar så jag kan tänka mig att känslan av att vara levande i en grav kammare alltid piågade judarna. Det är en kuslig känsla att vandra på de platser där det hänt så mycket ont. Tänk om dessa hus och gränder kunde tala. Men det kan de på sätt och vis, kulhål i väggarna talar sitt språk och alla små museum berättar om händelser som aldrig borde fått inträffa...

Efteråt åt vi en god lunch på en mysig returang och sedan hade alla en fri eftermiddag.

Väl hemma efter middagen hade Kenny teambuilding med oss och kvällen avslutades med en andakt, diskussioner och bön.

Ja, det har varit en dag med många nya intryck och benen är lite möra efter 6 timmars promenad så nu ska det bli så skönt att få vila huvudet på kudden...

Jag tackar Gud för allt jag har och allt jag får vara med om. Jag blir verkligen påmind om att livet inte är en självklarhet utan något stort som jag ska vårda och vara riktigt rädd om...
Jag tackar också för att just jag är så priviligierad att jag får umgås med så här fina ungdomar... Det är stort och ger så otroligt mycket! Så Ni alla föräldrar, sträck på Er och var stolta över Era barn och säg det ofta till dem!

Sov gott och var rädd om Dig och din stund på jorden!
Kerstin  

Vilken härlig dag och livet leker!
Efter en skön promenad i morgonsolen har det varit mycket att stå i. Packning, fixa till den allra sista planeringen, tänka igenom andakterna, komma ihåg noterna och sedan in till Gävle för att hämta ut den Polska valutan...
Det känns spännande och lite utmanande med en sådan här resa. Det känns också priviligierat att få resa med unga människor, tänk vad mycket de ger! Det brukar också kunna bli många intressanta och lärorika samtal när man kommer nära varandra. Åhh jag älskar att lyssna, hmm att prata också förstås, ha ha, men att lyssna på folks åsikter och tyckande är stimulerande och tänk vad man lär sig...
Vi hade den sista träffen igår kväll då vi gick igenom resplanen planerade vad vi ska ta med till barnhemmet, hur vi ska sova och vem som åker med vem ner till Skavsta Flygplats. Vi kom också fram till hur vi ska lösa instrumentfrågan. Eftersom vi är en sjungande grupp så behöver vi en gitarr med oss men det skulle kosta 800kr att ta med den på flyget så bestämde vi att vi köper en gitarr på plats och kanske något rytminstrument också, för en del av de pengar som ska gå till barnen, och ger sedan dessa till barnhemmet. Vi ska köpa med godis och frukt till barnen och våra väskor är redan fulla med gossedjur. Undra hur barnen har det där, om det är fattigt eller om barnens tillvaro är någolunda. Jag har hör så många olika berättelser men vi hoppas på det sistnämnda. Vi har i alla fall bestämt att vi ska sjunga med barnen om vi får. Sång ger glädje långt in i själen...
Vi såg ännu en film om Förintelsen i går kväll, den var grym!!! Ja, det finns mycket att skriva om den men idag har jag valt att peppa mig själv med bara positivt tänkande för jag vet att det blir en psykiskt jobbig resa, så det kommer att behövas.
Gårdags kvällen avslutades som vanligt med bön. Tänk vad bönen ger kraft! Fler skulle prova på det!!!
Nej nu ska jag fortsätta fixa...
God bless!
Många kramar Kerstin